I går man nere i lund och gjorde alla förberedelse inför strålningen,inte roligt, men ett måste tyvär. dom gjorde en mask man spänner över ansiktet och axlarna så man ligger helt stilla,,var otäckt.bara hoppas de hjälper så e de säkert värt de.

Blev färdig med cellgiftet den 11 oktober,,har aldig varit varit så trött som ja varit under den behandlingen.de tog verkligen bort alla mina krafter,,ha inte kännt igen mig under behandlingen,,varit ledsen och arg,självdestruktiv,och glad,de ha gått i vågor,jätte jobbigt :-(,både för mig och dom i min närhet,,varit jätte känslig.

Hatar att ja förlorat mitt hår,,ja vet de kommer tillbaka,,och alla tjatar om de men håret är ändå en del av sig,ha skaffat en jätte fin peruk men känns ändå inte som en del av sig,men tur de finns

ja hoppas verkligen, att när detta året är över att cancern ha försvunnit...orkar inte en omgång till.

Hade ja inte haft min underbara sambo som stöttat mig genom allt så hade ja nog aldrig genom gått detta, ha så mycket att tacka honom för.

han är det bästa som någonsin hänt mig och kommer hända mig, älskar dig lasse.